Överdrivet emotionell?
Just nu lyssnar jag på Justin Bieber och hans låt Believe. Tårarna rinner. Det hugger i hjärtat och jag har en stor klump i halsen. Jag får en känsla, en känsla som påminner om ångest.
Jag var ganska emotionell innan Justin biebers konsert också. Men jag har redan dragit en slutsats om att det inte är samma anledning varför, nu,
När Justin Bieber entrade scenen med sina vingar. Då brast hela jag. Det var då jag insåg att jag faktiskt är en belieber. Från den stunden grät jag konstant i 5 timmar. Först hela konserten sedan två timmar när jag kom till lägenheten. Kan ärligt talat inte sätta ord på känslan av att få se honom. Att bara vara några centimeter ifrån honom... gaaah
Att min kompis Molly blev OLLG ( one less lonely girl ) har jag fortfarande svårt att svälja.. förstå gör jag, jag förstår på ett sätt varför hon blev vald, hon är sjukt vacker.
Tänk er själva, ögonkontakt med alla tjejers idol? OMG. NU RINNER TÅRARNA SOM BARA DEN. Jag är så sjukt glad för Mollys skull, men samtidigt otroooligt avundsjuk.
Konserten gjorde mig överdrivet emotionell igen. Jag hade den bästa kvällen i hela mitt liv. Men någonting hände inom mig, som jag inte kan sätta ord på. Så fort jag hör en av Justins låtar, ser honom på bild, osv osv.. så kommer den här klumpen i halsen och det bränner bakom ögonlocken. Jag har fått kämpa under dessa två skoldagar att hålla tillbaka tårarna, speciellt när jag har fått berätta om konserten.
De flesta förstår inte, de förstår inte hur man kan gråta över en person som ändå inte ens vet att man finns. Men Justin är Justin, han är Justin Bieber. Han är speciell. Den känslan blev jag överrumplad med så fort jag fick se honom. Alla beliebers förstår mig. Och till er som inte gör det, fine. Men börja inte hata. Ni skulle nog känt samma känslor som mig just nu om ni fått se samt höra honom i den verkliga världen och inte bara på youtube/spotify.
Jag kämpar för att inte börja gråta, och skrattar istället.
Är det verkligen Justin Bieber som påverkat mig såhär mycket? Är jag kär? Är jag bara en stor jävla belieber?
Eller är jag bara överdrivet emotionell som tjejer i femton års åldern brukar vara?
kan inte svara på den frågan, kan ni..?
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag förstår precis hur du menar, fast jag känner samma sak till one direction. man är fylld av käken till nån/några som man vet aldrig kommer bli besvarad+ att konserten man var på kanske var den enda gången man får se den man älskar.
Postat av: Anonym
kärlek*
Postat av: molly blomberg
förstår dig exakt josefine.. detta är helt sjukt, och jag vill bara tillbaka dit. vilken återställare man fick i huvudet när man väl var där.. och att krama honom. nej det finns inga ord för känslan.
kram på dig och tack ska du ha för de fina orden. <3
Postat av: Alva
SV; Jorå! :D Planer för fredagen då? :)
Postat av: emma
Åååh låter underbart! Åh hur ska man göra om man missade Justin nu i stockholm och verkligen vill se han? :( Tror du han kommer hit mer...?
Trackback
